Njutning i havet

Månen hängde låg över det mörka vattnet, silver på svarta vågor. Hon stod axeldjupt i det ljumma havet, bara i det tunna linnet som klistrat sig mot kroppen som en andra hud. Han simmade emot henne genom månskenet, långsamt, utan brådska, tills hans händer fann hennes midja under ytan.

De möttes i en kyss som smakade salt och längtan. Hans läppar mjuka först, sedan hungrigare. Hon lindade benen runt hans höfter, kände honom redan hård mot sin mage. Ingenting fanns mellan dem utom det tunna tyget och havet.

Han drog linnet åt sidan med en enda rörelse, lät fingrarna glida in i henne medan vågorna lyfte och sänkte dem. Hon stönade lågt mot hans mun, höfterna rörde sig mot hans hand i samma rytm som tidvattnet. Han lyfte henne högre, lät henne sjunka ner över sin kuk långsamt, centimeter för centimeter, tills han fyllde henne helt och vattnet slog mot deras sammanfogade kroppar.

De rörde sig tillsammans, långsamt, nästan stilla, bara små, djupa rörelser som fick henne att darra. Hennes bröst pressades mot hans bröst, bröstvårtorna hårda mot hans hud. Han höll henne nära, en hand i hennes nacke, den andra under rumpan, som om han aldrig tänkte släppa.

Varje gång en våg lyfte dem sjönk han djupare in i henne. Hon gömde ansiktet mot hans hals, andades in doften av salt och honom. Hennes kropp började skaka, inte av kyla utan av den långsamma, outhärdliga njutningen som byggdes inifrån. Han kände det, viskade hennes namn mot hennes hår medan han rörde sig ännu långsammare, ännu djupare.

När hon kom var det tyst, bara ett djupt, darrande andetag mot hans hud och en kramp som drog ihop henne runt honom så hårt att han följde direkt efter. Han höll henne tätt, lät pulsen slå inuti henne medan de varma strålarna fyllde henne och blandades med havet runt dem.

De blev kvar så, sammanflätade, guppande i månljus och vatten, tills vågorna sakta bar dem in mot stranden och lade dem mjukt i den våta sanden där de somnade med fingrarna i varandra och havet som viskade runt deras fötter.